- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
168

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lighet. De å t g ä r d e r , ge no m hvilka man sk ulle k u n n a e rs ä t t a
den päfliga in st it u tio n en , k u n d e b l o tt utgå från k y r k a n sjelf ;
ett k y r k o m ö te b o r d e s a m mank al las , soin skulle k u n n a f ö r k l a r a ,
at t institutionen k u n d e , i kraft af dess eget b e s lu t ( con cili-
airem ent) , meddel as af v e d erb ö ra n d e m ct ro p o lit , ell e r p r o v i n -
sens äldste b i s k o p , till dess påfven å te r ville s a m t y c k a till
k o n k o r d a te ts verkställighet. T y s k lan d s kyrkliga a n g e l ä g e n -
h e te r ku nde b l o tt ordnas ge no m påfvens och R h c n f ö r h u n d c t s
be sk y d d a re s sainfäldla b e m ö d a n d e n ; det r e u n e r a d e T o s k a n a s
ky rk a hade d e r em o t re d an för ut ett h c s t ä m d t s k i e k , h v a r s ä n -
dring ej kunde af kejsare n företagas u ta n påfvens h ö r a n d e , o ch
i alla fall lämpliga st to r d e u p p s k ju tas , tills de öfriga k y r k l ig a
angel äg enhe te rna vo re afgjorda. Bannlysn ingsb ulla n v a r sl u t-
ligen ej g r u n d a d på någon fara för disciplinen o c h t r o n ,
och således ogiltig bå d e till form och g r u n d ; d e t till kom
en församling a f F ransk a p r e s t e r s k a p e t , eller till o c h m ed
ett N a t io n a l-k o n c ili u m , alt u t t a l a , det s u v e r ä n e r u e , i allt
livad som r ö r e r politiska förhållanden och timliga r ä t t i g h e -
t e r , äro o b e r o e n d e ej b l o tt af påfvens ju r is d ik t i o n , u tan till
och med af ky rk ans auktoritet .
Om man oc k i detta u t lå tan d e finner m y ck en försiglig-
h e t , och e tt st rä fv an d e a tt ej stö ta hva rken ke js ar en eller
på f v en , är d e t d o c k i d e t hela a fg ö ra n d e mot den se dnare
p å ett s ä t t , hvari N a p o l e o n s st a rk are inflytande ä r m ä r k -
b a r t ; och likväl voro de mest b e ty d a n d e m ed le m m arn e af
ko miss io nen, F e s c h , M a u r y , F o n t a n a , E m e r y kända
för ” u ltr a m o n ta n s k a ” t ä n k e s ä tt , eller alt hylla påfvens m a k t
i kyrklig a a n gel äg enhe te r. Kejsaren öfv erle mnade sig vid
denna tid ganska my ck et åt T heo logi sk a s t u d i e r , särdeles
k y r k o h i s t o r i r k a , och i en m än g d offentliga tal och y t tr a n d e n
röjd e sig, h ur u m y ck e t den kyrklig a fråg an u p p t o g hans
t a n k a r , och huru b itt e r lians sin nesstämning var mot hierar-
chien. En d e p u ta tio n frän Ge ne ve, som (d. A Febr.) u t -
t r y c k t e ortens ta c k s a m h e t för det be sk y d d och den y n n e s t,
som vede rfor os alla religioner och k y r k o r , besva rad es i u t -
t r y c k , som s k a r p t hä cklad e en G r e g o r ii , e n J u l i i , en Boni-
faeii timliga a n s p r å k ; samma s p r å k förde ke jsa re n, i M aj,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free