- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
180

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tidens litteratur röjer sig en för del Kyrkliga gynsam rikt-
ning, och i vida starkare grad, än hvad kejsaren någonsin
åsyftat. Kyrkan var honom väl behjelplig i striden mot
Ideologerne, hans enda uppenbara motståndare inom latndet,
och han gynnade mest af detta skäl den tendens, som uttalade
sig i C h a t e a u b r i a n d s oeh de Bo n a l d s skrifter; men
denna tendens var ej utan vada för honom sjelf, i det den,
i strid mot revolutionens bade philosophiska och politiska
ideer^ alltmera förde tillbaka till den gamla monarebiens
dagar.
I Universitetet hade denna reaktion äfven många anhän-
gare, framför alla F o n t a n e s , läroverkens högste styres-
man. Att denne; vid valet af Grand-Mailre för Universi-
tetet, blef föredragen framför F o u r c r o y , skall mindre
bafva haft sin grund i någon mening om hans större skick-
lighet, än om hans fullkomligare eftergifvenhet för kejsarens
vilja; men han visade sig mera benägen för tidens reaktio-
nära riktning, för kyrkliga och korporations-intrcssen, än
kejsaren önskade, och ådrog sig mera än en gång hans miss-
nöje. Den återväckla korporationsandan bar för öfrigt äfven
i Universitetet sina vanliga frukter, anspråk på privilegier,
och ensidighet i ideer. Kejsaren afvisade anspråken; om de
ville intränga pä statens område, såsom då fråga väcktes
om utsträckt jurisdiktion; men han understödde dem i hvad
som öfverensstämde med hans egen fruktan för presterska-
pets eller philosophernes inflytande på undervisningen. Han
fortfor alt strängt bevaka denna, att så vidt möjligt, äfven
med prohibiliva medel; inskränka den enskildta undervisnin-
gen; och underordna den under den allmänna. Och dock,
oaktadt alla bemödanden; togo de privata läroverken en ra-
skare fart, än de allmänna, emedan de voro mindre kost-
samma, mindre beroende af regeringen, ocb väl äfven der-
före, att de stodo i en slags opposition mot denna.
De år, som följde efter Universitetets stiftelse äoda till
N a p o l e o n s fall, förete emellertid föga nytt af betydenhet för
läroverken. Förordningar af d. 17 Sept. 1808 ocb 4 Juni 1809

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free