Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gustaf Fredrik Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
storhet, hvilkas lof han böd härifrån alltid återljuda
för en tacksam efterverld. Jag ser dessa forntidens
store män, som här genom konstens trollkraft
liksom uppstigit ur grafven, Birgrar och Sturar,
Torstensöner och Oxenstjernor. Jag ser dessa nyare
Statsmän och Snillen, som, då de suto vid detta bord,
tycktes redan sitta i Odödlighetens tempel, Höpkar,
Fersar och Hermansöner, Kellgrenar och Gyllenborgar.
Men hvilka nya ljus, uppgångna öfver thronen, sända
äfven hit sina strålar? Med de skönaste minnen från
ett Augustiskt tidehvarf förena sig på detta rum
de ljufvaste aningar, de sällaste förhoppningar om
ett Trajaniskt. Aningar! Förhoppningar! Äro de icke
redan uppfyllda? Står icke redan vid sidan af den
vördnadsvärde NERVA en sann TRAJANUS, och lättar hans
spiras tyngd, och delar hans kärlek hos sitt folk?
Allt med ett ord, hvad Sverige, detta nyss på brädden
af sin undergång begråtna, nu i sitt sjelfständiga
lugn afundsvärda Rike äger mest stort och lyckligt,
lysande och intagande, framställer sig i denna
stund för min inbillning, och liksom vore jag
här framkallad, icke till vitterhetens, utan till
Fäderneslandets altar, lemnar jag mig åt den känslan
allena, att jag tillhör ej blott Svenska Akademien,
utan Svenska Folket.
Tron dock ej, mine Herrar, att jag är otacksam emot
eder ynnest. Det är den jag prisar, då jag synes
förgäta den. Det var eder röst, som öfver stridens
fält, genom fiendtliga härar, sökte mig ibland mängden
af bestörta landsmän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
