Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riks-Rådet Matthias Björnklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
der hon gaf honom Majestätsnamnet. Så snart det
blifvit aflemnadt, fick hennes sändebud framträda
inför den Kejserliga thronen. Likväl måste han skaffa
sig ett nytt cretlitif, der de saknade höfligheterne
voro iakttagne.
Emedlertid tillvunno honom hans personliga egenskaper
i Wien samma aktning, som öfverallt i Tyskland. Deil
varsamhet i sättet, och den fasthet i saken,
hvarmed han yrkade Sveriges rättigheter, jemte hans
djupa insigter i det Romerska Rikets stats-rätt,
undanröjde många hinder, som mötte hans värf af den
allmänna obenägenheten hos Tyskarne emot deras nya
landsmän. Sedan GUSTAF ADOLPHS död, var tänkesättet
emot de Svenska, äfven hos Protestanterna, helt och
hållet förändradt. De sågo i dem icke mer hämnarne
af sin religion och frihet, utan utländnin-gar,
som stannat qvar i landet, sedan de öfver-farit det,
såsom plundrande fiender.
Naturligtvis stodo ock hvarjehanda stötestenar i
vägen, då det, som med vapen var taget i besittning,
skulle afträdas, och de först genom fredsslutet vunna
rättigheter göras gällande. Så uppstod emellan Sverige
och Brandenburg en lång tvist angående gränserna af h
värderas tullrättighet på stränderna af Pomern. Ehuru
lätt den bort kunna biläggas, tog sig Kurförsten deraf
en önskad anledning, att hos Kejsaren yrka icke endast
uppskof med investituren för Sverige, utan ock dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
