Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riks-Rådet Matthias Björnklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
creditif icke var allmänt, såsom RANZOUS, utan angick
läntagningen, hvarvid han ej kunde anses såsom
Konungens af Sverige, utan blott såsom Hertigens
af Pomern sändebud. OXENSTJERNA, i det hopp att
likväl få sitt ärende fullgjordt, tog den utväg
att obemärkt fara in i staden. Men både hans och
BJÖRNKLOUS bemödanden, att bringa saken till slut,
voro fruktlösa. De Kejserlige Ministrarne nyttjade
hvarjehanda undflykter, under ett hemligt förstånd
med det Brantlenburgska Hofvets sändebud.
Detta Hof, som med flit tycktes fördröja den i
Stettin förevarande förlikningen med Sverige, dels
för att med klagomål öfver dess förmenta orättvisa
göra detta nya Riks-Stånd förhatligt i Riket, dels
för att i det längsta hålla det undan, bragte äfven
det Sachsiska Hofvet, att förklara sig emot dess
införlifvande i den Tyska Rikskroppen, innan det gjort
Brandenburg rätt och dermed bevist sitt uppsåt att
uppfylla fredens villkor. Det var likväl Brandenburg
sjelf, sade Svenskarne, som ej ville hålla sig till
lydelsen af dessa vilkor, utan tydde dem efter sitt
godtycke. Då Kejsaren om denna sak med Kurförstarna
rådförde sig i Prag, voro tre af dem icke tillstädes,
och två yttrade sig för Sverige, nemligen Maynz och
Trier. Likväl togs beslutet i enlighet med Sachsens
och Brandenburgs mening, af hvilka det sednare var
part i saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
