Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riks-Rådet Matthias Björnklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
såsom nu mera genom fördraget i Stettin tryggad
vid sin rätt, att samtycka till deras inträde vid
Riksdagen 5 men han förklarade sig ännu vara ganska
osäker om verkställigheten af detta fördrag. Beslutet
blef då, att dess ratification af Svenska Drottningen
skulle afbidas, hvarefter sätet för hennes fullmäktige
vid Riksdagen skulle stå öppet. Emedlertid skedde
valet af Romersk Konung, hvarvid Kejsarens son
FERDINAND IV, som kort derefter afled, blef utan
motsägelse utkorad, sedan äfven Drottningen af
Sverige hos de väljande För-starne låtit sitt
förord för honom afgå. Ändteli-gen slöts tvisten med
Brandenburg. Sverige afträdde Hinter-Pomern och tog
sitt säte vid Riksdagen. BJÖRNKLOU förde dess talan
för Bremen så väl, som VERDEN, sedan den Bremiske
Kanslereii STUCKIUS hastigt aflidit, i det han skulle
anträda resan till Regensburg. Fullmäktig för Pomern
var FREDRIK BOHLEN.
Värdigt den makt, hvilken de föreställde, upphofvo
de sin röst, icke endast för dessa provinsers
särskilta angelägenheter, utan för allmänna mål,
som rörde Riket och den Evangeliska Kyrkan. Flera
sådana borde, enligt Westfaliska fredsbeslutet,
vid Riksdagen afgöras5 men de blefvo förbigångna
med den afsigt, att bringa dem under den Kejserliga
Riks-hofrätten, der de Evangeliske hade föga hopp
att njuta rättvisa. BJÖRNKLOU och hans medbröder
talade med eftertryck emot denna egenmäktighet. Men
svagt understöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
