Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riks-Rådet Matthias Björnklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
de af de Protestantiska Ständerna, vunno de ingen
rättelse. Öfverläggningen afbröts, och Riksdagen
bragtes till ett brådskande slut, under förevändning
af Kejsarens opasslighet. Äfven vid ett annat
tillfälle, då de Svenske Legaterne hos ho-iiom yrkade
religions-frihet för hans Evangeliska undersåter,
afbröt han deras tal, med klagan öfver värk i sin arm.
Om för Kejsaren och de Katholske Ständerna Sveriges
inträdande i Tyska riket ej kunde vara välkommet,
borde dock tle Protestantiske hafva förstått
att skatta det värn för sin frihet, de derigenom
vunnit. Hvad kunde bättre trygga dem emot den faran,
att genom ett nytt, så väl andeligt, som borgerligt
förtryck, åter förlora den dyrköpta frukten af allt
hvad de utstått i en trettio-årig blodig kamp, än
denna på Oderns stränder befästade makt? Sjelfständig
och herrskande på andra sidan om hafvet, der den
i intet fall, och på intet sätt, kunde nås af det
Habsburgska öfver väldet, var den likväl genom den
fasta fot, som den i Tyskland vunnit, i tillfälle
att, så snart det behöfdes, räcka dess Ständer en
kraftfull hand. Såsom en föreningspunkt för Norra
Tyskland, och ett stöd för den Evangeliska Kyrkan,
hade Sverige bort, och kunnat, spela en för hela
Europa vigtig roll, och såsom en af dess första
makter utgöra dess medlande försvar så väl emot
Frankrikes, som Österrikes, och, i en framtid,
Rysslands öfvervälde. Men hvarken de Ty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
