Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
han nu den plats i verlden, hvarvid hela hans timliga
förhoppning hade fäst sig; och likväl kände han sig
nu mer än någonsin förr betryckt af det jordiska
lifvet *).
Utan tvifvel var det Fäderneslandets olyckor, som
i synnerhet förtyngde hans sinne. Sjelfva det året,
då han vann sin befordran, var det olyckligaste för
Akademien i Lund och hela landskapet, som af Danskarna
blef intaget. Men redan året förut hade sorgebudet
ifrån Pultava gifvit hans hjerta ett obotligt sår.
Utom den beundran och kärlek för Carl den Tolfte,
som han delade med hela nationen, måste detta namn,
om hvars storhet hans tal i Riddarhuset varit liksom
en profetia, både derföre och genom den bestämning
af hans lefnadsväg, som var en följd af det talet,
hafva för honom en särskilt betydenhet. Då han sju år
derefter på samma dag, neml. Konungens födelse-dag,
uppträdde i den Akademiska talarestolen; begynte han
med det naturliga utropet af häpnad och förundran
öfver mängden och storheten af de bedrifter, som den
förvånande ynglingen på den korta tiden ut-
*) Märkvärdigt är följande lians yttrande i en
Akademisk thes: Nemo mortalium sine omni melancholia
evadit pru-deris in ullo prudentiae genere. Ex
quo consequitur, ho-minem ante omncm melancholiam
naturaliter quasi furere. Sed et ad temperandam
melancholiam adhibenda est pru-dentia, ni velimus
ab uno furoris geiiere, por immodeva-tarri medii
hypcrbolen, in aliud transilirc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
