Print (PDF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
den glädjen, att såsom Akademiens Hector fä emot-
OJ
taga på Svensk botten den så länge saknade, så
högljudt återfordrade räddaren af riket. Konungen
beviste honom äfven den nåden, att sedermera under
sin vistelse i Lund afhöra hans föreläsningar och
inlåta sig med honom i samtal öfver filosofiska
ämnen. Det var ock, säges det, efter en uppmaning
af Carl XII, som han på svenska utarbetade och utgaf
sina Förnuftsöfningar.
Under detta sitt första rectorat njöt han en annan
ännu större tillfredsställelse, som han länge efteråt
med rörelse påminte sig. De Studerande i Lund hade
ända ifrån Akademiens stiftelse, allför ofta och
allför mycket, lemnat sig åt de vilda utbrotten
af en naturlig kraftkänsla och en missförstådd
frihetsande, som äfven i en sednare tid då och då
försports ibland den akademiska ungdomen. På den
vanliga inscriptionsdagcn, då hon plär förmanas af
Rector, framträdde Rydelius och höll ett tal, som icke
endast för ögonblicket gjorde ett sådant intryck,
att alle med en röst, månge ined tårar i ögonen,
begärde dess tryckning, och erbödo sig att bestrida
kostnaden dervid, utan ock efteråt verkade så, att i
det året ingen enda oordning föreföll. Lugnet fortfor
äfven de följande, undantagandes, då ett Kongl. Bref
(af den 3 Febr. 1716) ankom af det innehåll, att
alle sjelfsvåldig^ ynglingar skulle vä rf vas till
krigstjenst vid Konun-
obliviosi essemus, si nescirenms, et nimis
balbi, nisi clo-queremur. Öp. Lat. p. 516.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
