Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
1738 års riksdag, den första, som han skulle
bevista, förkortades hans lefnad genom hans nit i de
delar af hans embetsförvaltning, som, ehuru mindre
lysande, än riksdagsvärfven, dock helt visst lågo
honom mer om hjertat. Efter en visitation
i Norra Rörum, fortsatte han sin resa till
Onsby. Der var väl ingen embetsförrättning af
honom ämnad, men Prosten Transeus hade, för att så
mycket högtidligare emottaga sin Biskop, som
varit hans lärare, kallat Församlingen honom till
mötes. Biskopen, redan förut förkyld och illamående,
trädde likväl genast in i kyrkan och afhörde icke
endast Tranan predikan, utan höll en ordentlig
visitation, och slöt den med ett i ögonblicket
ingifvet tal af apostolisk anda och kraft.
Så snart han tystnat, kände han sig matt
och frusen, och var med möda kommen till prestgården,
då febern utbröt. Sjukdomen tilltog dagligen
och vek för inga läkemedel. Efter en sådan lefnad,
och med en sådan tro, kunde ej döden vara
för honom fruktansvärd. Dock beviste sig hans
äkta christendom äfven deri, att han ej triumferande
gick den eviga domen till mötes. När Tränarns
sporde honom i clet yttersta om hans tillstånd,
svarade han: In spe et silcntio (i hopp
och tystnad). I tystnad, evig tystnad på jorden,
sjönk med dessa ord den vältaliga röst, som undervist
så många till sanning och dygd, till tro och salighet.
Biskop Rydelius blef död den l Maj 1738 i sitt
67:de år. Då hans lik fördes till Lund, möt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
