Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Gabr. De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Dock måste hans tapperhet på något sätt hunnit yttra
sig i denna belägring, ty när det sedermera var fråga
om en anförare för de troppar, sorn Christina skulle
låna åt Frankrikes Re-gentinna, emot hennes upproriska
undersåter, föreslogs ifrån Franska sidan De la Gardie
dertill, såsom den der vid Prag bevist sig vara en man
med hjerta (un homme de cceur). Det var ett ögonblick
fråga om ej mindre än 4000 man till fot och 6000
till häst, som han skulle föra till Frankrike. Men
hans far, som var gammal och blind, och ansåg Grefve
Magnus för sin familjs förnämsta stöd, satte sig
deremot, af fruktan för den fara han skulle löpa i det
blodiga inbördes kriget. Grefve Magnus hoppades dock
öfvervinna sin fars motvilja, då den underrättelsen
kom att oroligheterna i Frankrike blifvit stillade.
Vid den bemedling, som Drottning Christina åtog
sig emellan Frankrike och Spanien, intog De la
Gardie platsen, efter den hemreste Adler Salvius,
vid Johan Oxenstjernas sida. Äfven biträdde han
Prins Carl Gustaf, som i Nurnberg vakade öfver
fredens verkställighet. För öfrigt förestod han,
såsom Guvernör i Leipzig, de af Svenskarne i Sachsen
intagna länder, som de ännu icke utrymt. Det var en
öfning till styrelsen af Liffland, der han utnämndes
till General-Guvernör. Dock hade han knappt tillträdt
detta embete, innan den brådskande lyckan kallade
honom till Sverige, för att fästa honom der med en
ny och högre värdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
