Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schering Rosenhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
dan jemlikhet äger ruin, som i hennes tempel, der
vid sidan af Alexanders bild står den af Diogenes,
och der slafven Epikletus nämns på en gång, med den
Kejserliga Filosofen Marcus Aurelius?
Hvarföre skulle då frihetens vänner hata
historien? eller månne den Svenska, mer än den
allmänna, gynnar träldomssinnet? Af hvilka namn är
det som ungdomens känsla för fäderneslandet först och
lifligast uppeldas? Ar det icke af en Thorgnys, en
Engelbrechts, af Sturars och Wa-sars? Sveriges store
Konungar äro de främste bilderne i dess tafla. Men
månne någon af dem nedtrycker det fria medborgerliga
sinnet? Lefver det icke, yttrar det icke sitt lif,
äfven under Carl XI:s och Gustaf III:s stegrade
konungamakt?
Dock prisar Historien icke Demokratien mer än
Despotismen. Långt ifrån all ensidighet, skyndar hon
vanligen, när en sak drifves till ytterlighet, att
framställa dess motsats. Så låter hon midt emellan
dem sanningen, om ej segrande, åtminstone i ögonen
fallande, uppstå.
Denna pendel-svängning af tiden har äfven i våra dagar
gjort menskligheten uppmärksam så väl på folkväldets
vådor, om det än ledes af upplysningens fackla, som på
det urgamla förbundet emellan det enväldiga oinskränkt
regerande godtycket, och det slag af andeligt nit, som
älskar mer mörkret än ljuset. Och röjer sig icke deri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
