- Project Runeberg -  Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar, lärde, konstnärer och skalder /
II:304

(1848-1860) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friherre Clas Rålamb

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304

drotsen: hvilken afvikelse ifrån den gamla ordningen
icke blott föranleddes, utan rättvisades deraf, att
det förra embetet nu skulle beklädas af Konungens egen
broder, som tillika var utsedd att i Enke-Drottningens
frånvaro föra ordet *). Det besynnerliga anspråk,
som Svea Rikes Råd den tiden gjorde om rang framför
utländska Furstar, hvaremot Svenska Grefvar genom
sin blotta börd ville tillegna sig företräde för de
förra, borde väl icke kunna sträckas emot en Prins af
Sveriges eget Konungahus. Emellertid gaf man åt saken
den icke endast för Carl Gustafs och Carl IX:des,
utan för Gustaf Adolphs och Gustaf Wasas skuggor
sårande förklaringen, att Hertig Adolph Johan,
som var en broder, en dotterson, en systerson,
en sondotterson af dessa om fäderneslandet så högt
förtjenta Konungar, likväl vore en främmande Furste,
som icke kunde bekläda ett riksembete i Sverige, ehuru
han var född i landet och hade med heder tjent Riket,
såsom en af den Svenska arméens högsta befälhafvare
i Polen.

*) Konungens första afsigt var likväl att ställa
honom efter Eiksdrotsen. Enligt en märkvärdig
anteckning af Presid. Liljehök (Se Handlingar rörande
Skandinaviens Historia 5 del. s. 224), hade Carl
Gustaf i ett samtal med Bengt Oxenstjerna yttrat sig
om sin broder sålunda: "Han är underlig till sinnes,
och intet till troendes; jag känner honom väl, han
torde komma mycket ondt till väga. Jag vet hvad jag
äntligen vill göra, om mig kommer något dödligt vid,
så vill jag låta honom komma i rådet med och göra
honom till Fältherre; ty då är han midt ibland de
andre: Drotsen öfver honom som styrer Justitien;
Amiralen, E. Cantzleren och Skattmästaren under honom,
utom hvilkas assistence han ingen ting kan uträtta."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fransmin/b0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free