Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Rudbeckius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Rudbeckius svarade, att han icke så egentligen visste,
hvad Regeringsformen derom förmälde; men förklarade
sig ej vilja "restringera protestatem regiminis,"
och det så mycket mindre, som han hade hoppats, att
Konung Gustaf Adolph skulle stadfästa presterskapets
privilegier: hvilket dock för Konungens många omsorger
icke kommit i verkställighet. För öfrigt mente han,
att adeln och presterskapet borde försvara hvarandras
rättigheter, då emellan begge stånden "vore en stor
corres-pondens."
Riksrådet Skytte anförde ett annat ställe i
boken, rörande samma ämne, hvari det anstötliga
uttrycket om menedare förekom. Deröfver förklarade
sig Rudbeckius ånyo, och visade af sjelfva ordens
sammanhang, att han hade ment endast de nu varande
privilegierna, om hvilka högtidligen lofvadt var,
att de skulle bibehållas. För öfrigt anmärkte han,
att om det ock tillhörde verldslig öfverhet, att efter
omständigheterna förändra privilegier, kunde hon dock
icke göra dem till intet. Gjorde hon det sednare, så
bröt hon sin ed; och när alla privilegier upphäfdes,
så funnes i riket inga stånd mer, utan endast bönder.
Härvid föll Riksmarsken in med dessa ord: ’’Derföre
att vi icke tillstädja, att Bisperne nu rida med 400
hästar, som i Påfvedömet var brukligt, kunna vi intet
kallas perjuri; men den, som vill taga bort Guds rena
ord och christeliga stadgar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
