Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Aug. Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Det är således icke en rent objektiv framställning,
som man i dessa fria konstverk bör vänta, utan det är
Ehrensvärd sjelf man alltid igenfinner, än poetiskt
diktande, enligt sin fina känsla för det sköna och
ädla, än komiskt skämtande öfver det han finner fult
och styggt. Stundom uttrycker han på ett löjligt sätt
något ganska allvarsamt. Så föreställer han Sverige
såsom valrike genom tvenne pojkar som slåss; och vid
Håkans giftermål med Margareta låter han i sjelfva
bröllopssalen ett par framstående groteska figurer
knyta näfven åt hvarandra.
En annan gång är det ett finare skämt, som i knappt
märkliga drag yttra sig. Så har Lagman Thorgny
inför Olof Skötkonung, oaktadt sin vördnadsbjudande
ställning, så väl i hufvudets upplyft-ning som i
näsans spets någonting eget, som Ehrensvärd synes med
flit hafva ditlagt, för att uttrycka det tilltagsna
och skarpa i hans tal. Hvad verkan det gör hos den
på sin thron vårdslöst sittande Konungen, visar den
mulna uppsyn, hvarmed han lägger handen på sitt öra.
Ehuru det komiska elementet är det rådande i detta
verk: så finner man dock i många taflor ett tragiskt
allvar, t. ex. i den motsats, som röjer sig i de
tvenne öfver Konungarne Inge, af hvilka den äldre
föreställes med en fackla i handen, flyende ifrån
det af honom antända templet i Upsala, och blickande
tillbaka med en mordbrännares skyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
