Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Nils Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
den dyrbara, ofta genom en dag, ja, genom en timme
afgörande tiden. Under det en bro öfver floden
byggdes, för fienden skyld af en tjock rök från itändt
ris och halm, och medan 300 Finnar gingo öfver den,
för att på andra stranden uppresa en förskansning,
underhölls en jemn kanoneld, hvarvid Konungen sjelf
med egen hand lossade 60 skott. Derefter skedde den
lika lyckliga som djerfva, snart sagdt underbara
öfvergången, under fortsatt kanondunder från begge
sidorna af sådan häftighet, att jorden darrade
och den omgifvande nejden på flera mils afstånd
lyssnade med häpnad. Förgäfves sände Tilly tropp
efter tropp till motstånd. Förgäfves fattade han
sjelf en fana och ställde sig i spetsen för sina gamla
Valloner. Träffad af en kula, låg han sanslös. Allt
kom i förvirring. Natten inbröt. Segern var för
dagen afgjord; men om morgonen ville Gustaf Adolf
utröna fiendens ställning. Detta värf uppdrog han åt
NILS BRAHE och hans Gula regemente, till belöning
för den tapperhet, de i striden ådagalagt. Det var
blott fiendens flykt, de hade att berätta, hvaröfver
Konungen föll i en djup förundran och sade: "Om jag
hade varit Hertig af Bajern, aldrig hade jag lemnat
en sådan plats och öppnat mitt land för fienden; nej,
icke ens örn en kanonkula borttagit skägget och halfva
hakan dertill."
Blott en triumf var Gustaf Adolfs tåg till Franken
och Bajern och Schwaben, till dess Riksstaden Nurnberg
anropade hans bistånd emot Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
