Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Nils Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
het slagna. Först klockan elfva, då solen
ändtligen drog förlåten undan, öppnades skådespelet.
"Gud med oss!" var nu, som alltid, den Svenska
lösen. Gifven af Gustaf Adolf ur hans eget hjerta,
flög den, som en himmelsk flägt, genom hela hans här,
och allt var i rörelse till häst och fot. Svenskarnas
häftiga anfall möttes icke blott af det motstånd,
man borde vänta af en så stark och öfvad krigshär, som
den under Wallenstein. Oförmodadt kom, liksom jorden
eller afgrunden sjelf skulle öppnat sig, en mördande
eld ur graf-varna vid vägen. Jemte det i den gömda
muske-teriet, dundrade bakom dem de sju kanonerna;
och batteriet vid väderqvarnarna gaf blixt på blixt
och fällde man vid man. Oförfärad fullföljde BRAHE sin
väg, och främst af hans brigader gick den Svenska;
dock Svenska voro de alla i mod och ståndaktighet,
och blott ordningen fordrade, att de icke alla voro de
främste. Inom några ögonblick blefvo af dem grafvarna
öfversprungna, mu-sketerarne dödade eller förjagade,
kanonerna eröfrade och emot fienden vända.
Af den härsmakt, Hertigen af Friedland sjelf
ägde, hade han ställt fram fem brigader, såsom
en orygglig förmur; men redan voro tvenne af dem
i grund slagna. Äfven anföraren för den främsta,
som bar hans eget namn, Berthold von Wallenstein,
hade stupat. Om den på järtecken aktande, i öfrigt
store mannen skulle deri funnit ett ondt fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
