Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
det mest rörande sätt skildrat, utan ock alla
jord-bäfningens fasor, så att man tycker sig både
se och höra sjelfva den verkliga händelsen. Eller
om man gör afseende på det ideala, hvarmed konsten
öfverträffar verkligheten, kunde man jemföra
intrycket deraf med verkan af en förträfflig Opera,
der machinisten täflat med poeten och kompositören
att frambringa den fullkomligaste illusion; der man
med ett ord såge
"Hväsande svafvelregn störta sig ner, Darrande jordens
inelfvor braka, Dess grundvalar slmka, Vråla, spy eld"
och derunder hörde af klagande röster:
"Gud nådig, barmhertig! förbarma dock dig!"
och sedan:
Palatsen försvinna,
I remnande jorden begrafva de sig.
Gud nådig, barmhertig! förbarma dock dig!
Under allt detta förskräckliga ser man modren, den
unga, sköna, sig sjelf uppoffrande,
"Då hon från rum till rum med tankens snabbhet
hastar -
Och stannar - ack! ett klagans-skri hon hör,
Ett steg tillbaka tar - nu åter vaggan hinner;
Mot barnets bröst dess hjerta redan brinner;
Hon det i skötet bär, for andra gången mor -
Men ren det smälta grus i röda ’vågor brusar:
Hon genom hindrets stängsel rusar,
Till trappan hinner fram - nu ramlar trappan ner . . o
Der står hon, djupet ser med handen lyft åt skyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
