Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Gustaf Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
begaf han sig till Holland, der han uppehöll sig ett
helt år för att inhämta kännedom af skepps-byggeriet
och seglingskonsten. Anda ifrån barndomen hade han
haft håg för sjön, och, såsom en af våra mest lästa
häfdatecknare anmärker, "var det nöje, han fann
att segla ut på Mälaren, ett förebud till framtida
sjöbragder." Från Holland reste han till Paris;
men fick ej länge njuta af denna då redan lysande
stads märkvärdigheter och nöjen. Gustaf Adolf, som
vid den tiden beredde sig till det tyska kriget,
hemkallade alla utrikes vistande adelsmän, på hvilkas
krigstjenst han kunde göra räkning. Konungen påminte
sig Wrangels fjortonåriga raskhet och nämnde honom
nu till Kornett och derjemte till Kammar)unkare,
för att fästa honom vid sin person och genom sin
uppmärksamhet befrämja utvecklingen af hans lefvande
egenskaper. Af samma orsak blef han ock befordrad till
Ryttmästare vid Lifregementet och beviste sig detta
förtroende värdig. Vid det märkvärdiga tillfälle,
då Gustaf Adolf förde sin segrande här öfver floden
Lech, aflade Wrangel det första lysande profvet af
sitt hjeltemod. Då den under fiendens häftiga eld
med underbar framgång utförda bryggan hade nått den
motstående stranden och de 300 finska fotknektarne,
som främst skickades öfver den, för att uppkasta en
skans till dess försvar, fått denna färdig, skyndade
Wrangel till deras förstärkning med andra 300 af
deras landsmän. Vid samma tid hade Hertig Bernhard
af Weimar på ett vad fört öfver en tredje flock af
Finnar till häst och angripit fienden i si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
