Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Gustaf Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
ningar kommo ifrån Sverige. Pfuel? som sjelf
var Tysk, delade sina landsmäns missnöje, helst
han märkte, att hans medbröder vid öfverbefälet
be-stridde honom företrädet, ehuru han var den äldste
Generalen, hvarom han i synnerhet med Wrangel råkade i
osämja. Slutligen återkommo de tvenne ombud, sorn de
främmande Ofverstarne hade skickat till Stockholm,
och förklarade, att de af Regeringen blifvit väl
emottagne och försäkrade om uppfyllelsen af deras
fordringar, om ej allt, dock i det mesta. Också kom en
summa penningar, som Adler Salvius genom sin enskilta
åtgärd hade tills vidare anskaffat. Så af böjdes
för andra gången den hotande faran, att svenska
krigshären skulle i saknad af en sammanhållande
fältherre förskingras. En sådan väntades i Torstenson,
om hvilken Gustaf Adolf hade yttrat, att han vore
det största fältherreämne i hans armé. Derföre blef
han ock, oaktadt sin sjuklighet, för hvars skull
han begärt tjenstledighet och nyss var hemkommen, af
Regeringen nödgad att intaga det efter Baner lediga
rummet, som han allena kunde uppfylla. Nu öppnades
för Svenskarne en ny segerbana, som blef för Wrangel
en ny fältherreskola. Af ett bref ifrån denne till
hans fader synes det som han i början funnit sig af
sin nye förman förbisedd och mindre aktad, än af
Baner. Andra bref visa likväl, att den sistnämnde
med stränghet förehållit honörn felsteg, som härrört
af ungdomshetta, och att Torstenson lofvat honom
"i bästa måtto hos Fältmarskalken excusera."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
