Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Gustaf Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
och den svenska hären var nu med den kejserliga
ungefär lika manstark. Dock klagar Wrangel i ett
bref till sin fader, att "af de svenska knektar, han
utfört, knappast en tredjedel var qvar i tjenstbart
stånd." Emellertid utmärkte Svenskarne under sitt
tåg till Öfra Lausnitz hvar tredje dag med eröfring
af en fästning eller en stad, ibland hvilka Zittau,
till hvars undsättning de Kejserlige sågos hasta,
gaf sig för Wrangel, som intagit dess utanverk, och
bragte besättningen att gå i Svensk tjenst. En mil
derifrån hade Piccolomini befäst sig i sitt läger
på Böhmiska gränsen, och då Torstenson fann, att
han undvek drabbning, begaf han sig åt Sachsen för
att belägra Leipzig. Piccolomini måste nu hasta till
stadens undsättning. Torstenson drog sig undan till
Breitenfeld för att der erbjuda honom drabbning. På
samma ställe, der Gustaf Adolf hade vunnit den stora
segern öfver Tilly, stod nu, elfva år derefter, det
andra slaget vid Leipzig, den 23 Oktober 1642. Att
Svenskarne nu hade ställt sig, der Tilly stod förra
gången, och Piccolomini innehade Gustaf Adolfs ställe,
syntes vara ett elakt förebud.
Jemte Piccolomini stod Erkehertig Leopld af Österrike
i spetsen för den fiendtliga hären, och på den svenska
sidan stridde under Torstensons öfver-befäl, ibland
Generalerna, Liljehök, Wrangel, Kö-nigsmark äfven
Prins Carl Gustaf. Alla utmärkte sig hvar på sitt
ställe, och utgången blef en fullkomlig seger för de
Svenska, Till den bidrog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
