Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Gustaf Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
trytelse för det han ej vunnit äran deraf. Denna
orimliga misstanke behöfver ej vederläggas. Dock må
nämnas, att Wrangel, i anledning af denna bedrift,
blef upphöjd till Riksamiral vid samma tid, som
svenska flottans misslyckade drabbning med de danska
vid Mön påminte om den saknade segervirmaren vid
Femern.
Besittningen af Fredriksudde befrämjade den öfvergång
till Fyen, som Konungen beslöt i det krigsråd han höll
i Kiel, der äfven Wrangel var tillstädes. Vintern vid
nyåret 1658 var ovanligt sträng, och begge Belterna
voro belagde med is. Dock bröts den emellanåt af
strömmen och vinden. Carl Gustaf förordnade derföre,
att, i fall töväder inträffade, fartyg skulle hållas
i ordning till öfverfarten, men, om kölden fortfor,
ärnade han tåga öfver isen. Det sednare skedde, såsom
ett under af vågsamhet och hjeltemod. Fem dagar förut
hade en häftig storm brutit hafvet, men det lade sig
igen, och isen stärktes under de följande nätterna.
Vägen togs åt sundet vid Brandsö, och WVan-gel, som
af Konungen alltid främst användes, då något stort
skulle företagas, tågade förut med högra flygeln,
medan Konungen höll sig ännu i nejden af Brandsö för
att afbida infanteriet. Också ansågs isen ej nog stark
för att bära alla tropparne tillsammans. Emellertid
hade Wrangel kommit i land vid Ifvarnäs och slagit
Öfverste Sehestedt nära skogen vid Fens och tagit
honom sjelf till fånga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
