- Project Runeberg -  Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar, lärde, konstnärer och skalder /
III:564

(1848-1860) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurentius Petri Nericius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

564

jag spådde ock då, i anledning af sådane märke-liga
tecken, att vårt rike skulle, då Gud behagade låta
det af E. Majrts vishet styras, bringas till sådan
välgång, att grannarne skulle sig deröfver förundra
och fienderna med afundsfulla och förskräckta hjertan
befrukta; men nu, när tiden är inne, på hvilken
min profetia skulle blifva fullbordad, har jag
och samtlige Sveriges barn med mig contrarium funnit.
Hvarifrån denna olycka flyter, står lätteligen
att sluta; ty förutan undersåtarnes egne och
grefve synder och laster, visa sig vantro, hordoms
laster och oskyldigt blods utgjutelse uti E.
Mrs egna verk och handlingar, att snart ingen vinkel
och vrå är i landet, hvarest icke derom, så ibland de
högre som lägre, taladt blifver, ja med sådana lede
och förtretlige ord, att de säga sig vilja tyrannens
ok af axlarna skudda. Vantro är en moder, som
ofelbart föder af sig ett förderfveligt kätteri:
kätteri blifver då af vantron frambringadt, när
satan bringar den sjelfkloka och klentrogna
menniskan att annorledes förklara Guds ord,
än det i sjelfva bokstafven visar sig; när man
intet läser den Heliga skrift med ett rent
och obesmittadt hjerta, tycker det vara sitt höga
inbillade förstånd för när skedt, att man med
förundran anser de mörka språken, som gå
utöfver förnuftet, och dem sitt ringa förstånd
tillskrifves hållandes den för olärd och okunnig om
Skriftens rätta förstånd, som håller sig stadigt
vid texten, intet betänkandes, att Skriften sig
bäst sjelf förklarar och att man intet bör annat
söka och utransaka, än det derutinnan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fransmin/c0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free