Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sagt sig den föregifna arfsrätten, valdes till
Sveriges regerande Drottning. Denna omständighet
behöfdes ej för att på den unga Rudén fästa hennes
nådiga uppmärksamhet. Hans moder, Magdalena Wallvik,
dotter af Assessorn i Kongl. Hof-Rätten Jöns Wallvik,
var på hofvet uppfostrad, och den Kongliga Prinsessan
hade sjelf klädt henne till brud och förärat henne
en ansenlig brud gåfva. Förmodligen var det denna
personliga ynnest, som gjorde, att Drottningen
redan före det val, som stadfäste hennes upphöjelse
på thronen, försatte Biskop Rudéns barn i adligt
stånd. Det var för sonen ett lefvande förebud vid
hans inträde på den bana, der han uppsteg på lyckans
och ärans höjder.
Hans första steg dertill var. att han genom
Drottningens förord fick åtfölja den beskickning
till Wien, som anfördes af den för sin tapperhet
i Carl den XILs krig och andra ädla egenskaper
utmärkte Generalmajoren, sedermera Riksrådet,
Grefve Thure Gabriel Bjelke såsom Ministre
Plenipotentiaire. Afsigten med denna beskickning
var att begära det Kejserliga Hofvets bemedling till
så drägliga villkor vid fredsslutet emellan Sverige
och dess fiender, som de olyckliga omständigheterna
kunde medgifva. Men att dermed ingenting skulle
vinnas, var, såsom Rudenschöld anmärker, anledning
att befara redan deraf, att de vid sin afresa möttes
i Göteborg af Engelska Ambassadören Lord Carteret,
som kom att erbjuda Sverige sin herres bemedling och
beskydd. Detta, ehuru det var blott skenbart, syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
