Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
och det understöd, som det åt Sverige erböd. Redan
begynte det parti segra, som yrkade, att Sverige
skulle sluta sig till Frankrike såsom af ålder dess
naturliga bundsförvandt. Hjelpsändningen till Polen
blef dock om intet genom den inflytelse, som Arvid
Horn då ännu ägde så väl hos Ständerna som i Rådet.
Emellertid hade Stanislai namn återkallat minnet af
Carl den XILs storhet; och den krigiska andan väcktes
igen i synnerhet hos militären och ungdomen. En mängd
Svenska officerare begaf sig frivilligt till Danzig
för att såsom nya Caro-liner strida för det hufvud,
på hvilket den Svenska hjelten hade satt den kungliga
kronan. De samlade omkring sig 500 dragoner, som de
fingo tillstånd att värfva.
Danzig, som tillförene med sällsynt mod och
kraft afslagit flera belägringar äfven af
Svensk härsmakt, underlät icke heller nu att
sätta sig i försvarstillstånd och i det längsta
emotstå fiendens anfall. Vid den bombardering,
hvarmed Ryske fältmarskalken Miinich, som anförde
belägringen, ville tvinga staden att gifva sig,
undgick Rudenschöld genom en besynnerlig Guds
skickelse en öfverhängande lifsfara. Det hus, ur
hvilket han nyss förut afflyttat, träffades af en
bomb och förstördes. Sedan vågade Miinich en storm
emot det så kallade Hagelberget, men blef med mycken
förlust afslagen, "hvarvid de Svenska officerarne,
som med sina 500 dragoner just der voro posterade,
inlade mycken heder och det med en ganska liten
förlust af döda."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
