- Project Runeberg -  Fredrika Bremer : biografisk studie / Förra bandet /
5

[MARC] Author: Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARNDOM OCH UNGDOM. 5

från Åbo i Piikis’ socken. Här i öfvervåningen af det
trähus, som ännu kvarstår sedan brukspatron Bremers tid,
föddes den 17 augusti 1801 hans andra barn," som i dopet
efter sin farmor fick namnet Fredrika.

Tiden var full af oro, och utsikterna för Finland mörk-
nade mer och mer. Brukspatron Bremer såg med djup
grämelse, hur molnen drogo sig samman, och beslöt 1804,
då han lyckats sälja en af sina egendomar, att flytta öfver
till Sverige. Med hustru, svärmor? och fyra barn verk-
ställde han samma år flyttningen. Är Fredrika Bremer än
född i Finland, så var det således vid Sverige, som hennes
tidigaste barndomsminnen knöto sig.3

Herr och fru Bremer bosatte sig till en början i Stock-
holm, där det rika och gästfria huset snart vann en talrik
och lysande umgängeskrets. Redan på våren 1805 köpte
emellertid brukspatronen af änkegrefvinnan Anna Beata
Flemming, född Cronstedt, det gamla herresätet Årsta, be-
läget i Österhanninge socken och Sotholms härad nära
hafvet, tre mil landvägen från Stockholm. Årsta blef
Fredrika Bremers egentliga barndomshem och har oskilj-
aktigt inflätat sitt namn i hennes lefnadssaga. De stora,
kärfva och dock fängslande dragen af naturen därom-
kring vande henne tidigt att älska fria vidder högre än
»insjö-skönhet och sötvattens-lif>.

Den, som från landsidan nalkas Årsta, ser dock inga
tecken till skärgårdsnatur. Ej en skymt af vatten, blott
»stora fält, öfver hvilka dimmorna och molnen drifva sitt

" Dottern Charlotte föddes den 12 maj 1800, Hedda den 8 januari
1803 och äldste sonen Klas den 22 januari 1804. Efter öfverflyttningen
till Sverige ökades familjen med två döttrar, Sophie, född den 13 maj
1805 och död den 20 april 1819, samt Agathe, född den 20 april 1808,
» äfvensom med en son August, född den 15 september 1810.

> Svärmodern, Hedvig Ulrika (Magdalena?) Brander, var mycket
sjuklig och dog i Stockholm redan samma höst de flyttat öfver, den 4
november 1804. V

3 >Finland är mitt födelseland och har kanske därför ett egetintresse för
mig>, skrifver hon en gång (Årsta 6 nov. 1841). »Enda minne, som kvarblifvit
hos mig därifrån, är ordet: Jumala.> (Detta finska ord betydersom bekant Gud.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:05:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frbremer/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free