Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNDOM OCH UNGDOM. Vg
till höger vid gården, där Gustaf Adolf hvilade sista natten
på svensk jord, storängen nedanför slottet, där han mönst-
rade sin här, de gamla svärden och rustningarna uppe på
vinden, sägnerna om Bielkenstiernska släkten, som lefde på
folkets läppar — allt detta väckte drömmar om stordåd.
Dessa drömmar fingo under sommaren 1813 näring äfven
på annat sätt. En stor del af Södermanlands regemente
var då under tre veckors tid inkvarterad på Årsta gods
före inskeppningen till Tyskland för kriget mot Napoleon.
Då rådde lif och rörelse på den annars så tysta gården,
revelj och tapto ljöd morgnar och kvällar, krigsunderrättel-
serna diskuterades af officerarne vid aftonmåltiden, och
luften var som mättad af krigisk stämning. Allt detta
gjorde ett djupt intryck på den tolfåriga Fredrika. En svall-
våg af det stora, brusande lifvet ute i den upprörda värl-
den hade nått fram till henne och drog henne helt in i
fosterländskt och krigiskt svärmeri. Dessa veckor voro för
henne en lycklig tid.
Men då svallvågen åter sjönk tillbaka, kände Fredrika
med så mycket lidelsefullare intensitet trycket af det en-
formiga tvång, hvarunder hon lefde. Nu började hon sörja
öfver att hon var flicka. »Hon grät bittert öfver att icke
kunna gå ut med sina landsmän för att strida mot för-
tryckaren» och gjorde upp de vildaste planer att under för-
klädnad kunna uppfylla denna önskan. Att man gjorde
narr af hennes svärmeri hjälpte icke. Ett par gånger smög
hon hemifrån och gick utåt vägen till Stockholm med en
oklar förhoppning, att någon skulle taga henne med dit och
sedan till Tyskland. Där skulle hon vinna ryktbarhet och
ära under kronprinsens fanor, kronprinsen, som syntes henne
mer än en halfgud. »Hvad skola väl syskonen säga? Hvad
skall väl hela staden säga! Kanske skall det komma i
tidningarna! Kanske kungen får veta af dett: Sådana
tankar jagade genom den lilla ärelystna drömmerskans själ,
medan hon vandrade framåt. Men innan hon väl hunnit
= Petreas tankar. >Hemmet7, s. 45 (saml. skrifter, bd 3).
Si ddlersparre, Fredrika Bremer. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
