Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 BARNDOM OCH UNGDOM.
förhållanden> och kom icke ur fläcken. »Hade då någon
barmhärtig hand för mig utpekat vägen till ljus och fram-
tida nyttighet», utropar hon, »o, då hade ej så många år
rullat mig förbi lika nollor, och jag hade bättre burit hvar
dags bitterhet och plåga. Men ännu låg min själ liksom
i linda... Fruntimmers lott i allmänhet och min egen
särskildt syntes mig ryslig. Jag såg dristighet och mod i
männens blickar, hörde dem gifva tankar och känslor
luft, och jag var dömd till tystnad, till intet lif. Jag kände
mig vara född med starka vingar men kände äfven, att
de voro stäckta, och trodde, att de alltid skulle så bli.>
Med sårad stolthet kände hon, huru kvinnans värde
och frihet nedsattes; hon föraktade af hela sin själ dem,
som »betjänade sig af yttre makt för att förtrycka varelser,
som dock kunde stå i jämnbredd [med], ofta högre än för-
tryckarne;»" hon grät, då hon tänkte på alla de rika anlag,
den rena vilja och den stora duglighet, som hos henne
själf och tusen sinom tusen hennes medsystrar »möglade
bort» i overksamhet. Hon försökte att med pennan reda
upp sina tankar i detta och många andra ämnen, men
hennes själ var kaotisk. Hennes uppfostran hade gifvit
henne många talanger men ingen verklig fruktbärande
kunskap, inga förutsättningar att lära känna sig själf och
ändamålet med sin tillvaro.
Några ordnade studier kommo vid denna tid ej i fråga
för Fredrika. Vetandets värld ansåg hon sig som »frun-
timmer» för alltid stängd ifrån. Hennes reflexioner, då
hon ser biblioteket i Göttingen, vittna bäst om hur af-
gjordt och på samma gång hur sorgligt hon finner detta
sakförhållande. »Om du hade varit där», skrifver hon till
sin kusin, »hade du gjort som vi: öppnat stora ögon, gapat,
ropat Kors! Och sedan du läst titlarna på några böcker
. gär du med kallsinnighet bort, ty du är ett fruntim-
mer; det är dig ej tillåtet att vara lärd. Och skulle man
drista sig att öppna en bok, så skulle kanske professorn
påminna, att i denna samling ej fanns någon kokbok. Ack,
> Ur ett bref till rektor Böklin 22 dec. 1837.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
