Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA INTRÄDET PÅ FÖRFATTARBANAN. 69
Familjen H. var typisk för Fredrika Bremer äfven så-
som karaktersskildrare och förtjänar äfven i det afseendet
en kort analys. Högst som prof på karaktersteckningens
konst i Familjen H. skulle vi — kanske till läsarens för-
våning — vilja ställa den godmodiga, i sina småplikter upp-
gående husmodern. Men tecknad så som denna »hennes
nåd>, i förhållandet till sin make och den döende Elisabet,
är hon i sanning en typ af sällsynt värde — en typ af
storheten i det lilla, af hjältemodet i det tysta, som en-
dast Fredrika Bremers blick skulle kunnat upptäcka, och
ingen annan penna än hennes kunnat teckna. Om vi till-
lägga, att bilden i sin helhet är präglad af omedveten komik,
hvilken, spelande mot bakgrunden af de stora dragen af
tyst försakelse och modigt buren smärta, öfvergår i en hu-
mor, som ännu ej återfunnits hos någon af våra kvinnliga
diktare, skall det ej minska typens värde.
Vid sidan af hennes nåd ställa vi hennes: bjärtaste mot-
. sats, Elisabet, typen af en stor natur, lämnad vind för våg
att utan ledning kämpa sig fram genom lifvet. Fredrika
har, enligt hvad hon själf erkänner, i denna karakter skildrat
mycket af sin egen natur. I henne har hon velat visa
sanningen af hvad hon sagt med afseende på sin egen ut-
vecklingskamp, nämligen att en rikt begåfvad själ, bort-
stött i sina bästa sträfvanden och sliten mellan tvifvel och
förtviflan, slutligen kan bringas till hvilka ytterligheter som
helst.
Vidare uppställa vi mellan hennes nåd och Elisabet;
såsom betecknande för Fredrika Bremers uppfattning af en
manlig karakter, öfverstens bild, ädel, rättrådig men sträng,
detta dock främst mot sig själf — en personlighet, mäktig
ej blott af en våldsam lidelse, som han binder under sin
starka och rättrådiga vilja, utan mäktig också af att älska
innerligt och rent samt villig att godtgöra sin stränghet,
när det kan ske utan att svika pliktens bud.
Sist men icke minst må framhållas Beata Hvardags-
lag, husrådinnan med det orubbligt goda lynnet och det
varma hjärtelaget, sitt aldrig sinande mutterwitz och sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
