- Project Runeberg -  Fredrika Bremer : biografisk studie / Förra bandet /
101

[MARC] Author: Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEKANTSKAP MED P. J. BÖKLIN. 101
planta och knopp, men först efter detta lif blir hon blomma
och kommer till sanning, fullt lif och salighet.>

»Så kunna vi väl föreställa oss saken», svarar Böklin
»Men det som wvarder i tiden är i uridéen, icke blott som
frö utan som evig verklighet... Det är egentligen icke
fråga om en timlig tillvaro före födelsen utan om själens
tillvaro oberoende af både födelse och död.>

Några af Böklins andra frågor försöker Fredrika i
samma bref att besvara. Religionen förklarar hon som
»på en gång känsla, ”kvarblifvet minne af ett försvunnet
lif i närmare gemenskap med högre makter” och en uppen-
barelse i tiden.» Men det ondas ursprung står för henne
som »ett mörkt kaos», och hon tycker sig blott i en duali-
stisk uppfattning se någon lösning af denna gåta. Häremot
opponerar sig Böklin på det bestämdaste men stannar vid
att det onda är oförklarligt, är »ett absolut hugskott af den
fria viljan».

»Jag vet, att många frågor måste här på jorden bli
obesvarade», fortsätter Fredrika, »och det oroar mig ej.
Tron på en Gud är en harmoni, som tonar med upplösande
kraft genom alla lifvets dissonanser; men man kan dock
vid en organiserande sol se mycket mindre hårdt kontras-
terande, många moln kunna försvinna — och det gör så
obeskrifligt godt.»

Den 27 april, då hon af sin lärare fått en framställning
af försoningsläran, skrifver hon å nyo: »Edra båda senaste bref
har jag erhållit och har inga ord att tacka er för dessa. Med
otålighet väntar jag det tredje öfver samma ämne, ty ännu
är jag i mörkret, och kanske mer i mörkret än förut; ty den
ståndpunkt, ur hvilken jag förr hade sett ljus, är förlorad,
och jag har ej ännu en ny. Men hoppet har jag att erhålla
den, och mitt hjärta lofsjunger i mig därför på förhand.

Att få edra tankar öfver kristendomen skriftligt är
mig mycket viktigt, ej allenast för det tillfälle till nogare
begrundande, som jag därigenom får, men därför att flera
andra, stadda i samma ovisshet som jag, kunna hämta ljus
ur samma källa.» sy

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:05:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frbremer/1/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free