- Project Runeberg -  Fredrika Bremer : biografisk studie / Förra bandet /
145

[MARC] Author: Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NY STUDIETID I KRISTIANSTAD. 145

den tåligt burna, icke finns en tagg,
som uti tiden eller evigheten
ej vecklar ut en ros."

O, jag tycker nu, att jag skulle kunna bära allt, att
intet är för svårt!

Min gode bror, du måste känna glädje öfver det lif,
som genom dig blifvit födt hos mig. Det är ej heller blott
din lära, som verkat det; ditt milda allvar, ditt flärdlösa
väsende, den djupa öfvertygelse, som är att läsa i din blick,
har mycket verkat på mig, som sen barndomen ej sett en
människa utan färd, ej en med rent och klart allvar i
hjärta och förstånd, och som, själf uppfödd i världslig-
het och fåfänga, mer än en gång förtviflat om mig själf
och det godas sanning i mig:

Mycket, mycket har jag ännu. att fråga dig om,
mycket som är dunkelt och underligt; men det är ingen
oro mer. Treenighetens mysterium, ’Sonen född af Fadern
i evighet’, väsendet af detta skymtar för mig nu i en under-
bar och härlig dager. Du, min bror, min vän och lärare,
skall göra den klarare ännu för mig.

Jag vill nu blott ett, jag vill bli kristen.

Huru djupa och outplånliga intryck hon erfor af denna
stund, det visar sig bäst däraf, att hon ännu på sin ålder-
dom, i samtal med en af dem, som då stodo henne när-
mast, framhöll dess för hela hennes lif afgörande betydelse
och med brinnande hänförelse dröjde vid minnet af detta
oförgätliga ögonblick, då hon kände den första tändande
gnistan af gudomligt lif genombäfva sin själ.

Fredrika Bremer plägade på äldre dagar säga, att hon
genom filosofien kommit till kristendomen. Hvad hon därmed
menade, ställes i klar belysning af den nu meddelade bref-
växlingen. »Jag är ej blind eller förmäten nog», säger hon
en gång,? »att tro mig kunna finna, hvad tusende. mig så

> Fru Quiding har i sitt ofta citerade arbete, d. I, s. 86 anfört dessa
verser, som hon funnit bland sin systers papper. I dem har Fredrika
Bremer nedlagt sin trosbekännelse för lifvet.

2 I ett bref till Brinkman från Kristianstad, 17 december 1831.

S. Adlersparre, Fredrika Bremer. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:05:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frbremer/1/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free