Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
00081939
NY STUDIETID I KRISTIANSTAD. 155
Nu förestod emellertid ett uppehåll i detta tankeutbyte,
som blifvit Fredrika Bremer så dyrbart. Redan från midten
af mars hade hon af släktingars besök och därmed följande
sällskapsplikter hindrats från sina vanliga samtal med Böklin,
och nu skulle hon öfver påsk resa ned till sin kusin gref-
vinnan Wachtmeister i Karlskrona. Med denna korta skils-
mässa för ögonen är det hon tänker ut ett sätt att gifva
uttryck åt sin tacksamhet. Omedelbart före sin afresa
skrifver hon den 3 april följande bref:
»I Stockholm vid denna tid skickar man sina vänner
påskägg. Jag är från Stockholm, du är min vän, och jag
skickar dig ett påskägg.
Min gode bror, min trogne lärare och vän! Tag med
godhet, med ett öppet och fördomsfritt sinne hvad som
bjudes dig af ett så tacksamt och tillgifvet hjärta... Un-
der den tid, som du gjort så rik för mig genom in-
vigandet i en lära full af kärlek, nåd och lif, i de stunder,
då, under det jag lyssnade till dig, jord och himmel för-
härligades för mig och hela min själ var ett saligt halleluja;
då jag vid de tankar, du uppväckte hos mig, kände mig
stärkt och befriad, viss om att framdeles lefva i en för-
nyad och förädlad anda, och jag därvid kände, hur oänd-
ligen outsägligen mycket jag hade dig att tacka för — huru
du för mig öppnat ingången till ett nytt lif —, då uppsteg
ofta den önskan hos mig: ’O, om jag kunde ge honom
någon glädje!»
Hon vet, att Böklin har en »brinnande håg att resa»,
att han särskildt lifligt önskat få se Schweiz. Kunde hon
bära till honom den sköna »europeiska snöklockan», så
skulle han visst icke neka henne det; icke kan han väl då
vägra henne att, med mindre omak, göra honom och sig
själf ett så stort nöje. Huru rikt skulle ej han skörda i
dessa länder, som hon sett »liksom genom ett flor» — »och
hvad du skördar», säger hon, »det skördar äfven ditt fä-
dernesland och dina vänner. å
Res, min gode bror — res snart, om du kan — i är — nu
har Europa fred —-, och du är så lagom gammal för att resa...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
