- Project Runeberg -  Fredrika Bremer : biografisk studie / Förra bandet /
174

[MARC] Author: Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 VÄNSKAP MED GREFVINNAN WRANGEL.

Slutet nalkades nu. Under denna tid af ångest och
spänning hade Fredrika ett oemotståndligt behof att med-
dela Böklin de känslor, som grepo henne inför den döende:
;Becb, slutar en af biljetterna från dessa dagar, »du lycklige
troende, bed för henne och för din vän!»

Den 24 juli slutade grefvinnan Wrangels långa lidande:
Tacksamheten häröfver öfverväldigades hos Fredrika dock
alldeles af sorgen. Och åter, liksom vid hennes broders
dödsbädd knappt ett år förut, tränga sig frågorna om äter-
seendet, om ett lif efter detta oemotståndligt in på henne:
Den 25 skrifver hon till Böklin:

Gif mig, gif mig af din torrögda filosofil O, min
gode vän, den har ännu aldrig förfelat att innerligt värma
mitt hjärta, i det den upplyst mitt förnuft. Tala för mig
om uppståndelsen, säg mig, hur anden, löst ifrån det jor-
diska fängelset, återtager gestalt — låt mig få tänka öfver
min förklarade Hedda och glömma den bleka bilden . +:
några rum ifrån mig...»

Det trycker henne ibland så djupt, att hon ej älskat
henne nog, att hon mången gång försummat ge henne den
glädje hon kunnat — »det är så uselt att ej kunna älska
rätt! Kunde jag få se henne, kunde jag få be henne för-
låta mig – höra henne säga, som jag hört förr: ’O, säg
ej så, ej detta ord, min Fredrika’, — då skulle allt vara
godt. ..>

Efter begrafningen (den 2 aug.) skulle Fredrika snart
lämna Skåne för att återvända hem. Under den korta tid,
hon ännu är kvar på Ovesholm, växlas oupphörligen bil-
jetter mellan de båda vännerna. Fredrika vill äfven nöd-
vändigt före sin afresa träffa Böklin.

»Var viss om>, skrifver hon en gång, »att nu när som helst
vara välkommen till Wrangel i hans hus. Hvad hans hustru
värderat och tyckt om är nu lag och evangelium för ho-
nom. ... Ett deltagande ord eller blick från dig skall kalla
fram hans tårar och utgjutelsen af hans underliga smärta.»

Böklin synes dock ej nu hafva kommit ut till Oves-
holm. De båda vännerna sammanträffade däremot före

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:05:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frbremer/1/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free