Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 VÄNSKAP MED GREFVINNAN WRANGEL.
betecknar lifvet af den från Gud fallna och den i Gud lef-
vande människan, ha lifligt uppgått för mina tankar i dag
— de skola blifva mina följeslagare på resan, och hvad de
föda skall jag skrifva till dig om . .. Min gode Böklin, min
trogne, förträfflige vän — jag tackar och välsignar dig af
hela mitt hjärta. Din bild tar jag ren med mig — och
kanske skall min en gång stå klarare för dig än nu! Min
vän, farväl — så länge!»
Det är tydligt, att en djupare konflikt ägt rum i skils-
mässans stund mellan de båda vännerna, och det synes,
som hade felet varit Fredrikas. Att både Böklin och hon
varit djupare berörda af sitt ömsesidiga förhållande, är som
kan förklaras af en vanlig vänskapsförbindelse, det fram-
skymtar på mera än ett ställe i brefväxlingen. De voro
båda ännu unga och hade tagit stort inflytande öfver
hvarandra; för båda var det något alldeles nytt att så
blicka ned i och fördjupa sig i en annans själ; och
det var ju då — särdeles som hjärtat hos dem båda
fullt uppvägde intelligensen — rätt naturligt, att förhål-
landet och tankeutbytet för ögonblick skulle antaga en
halft erotisk karakter. Kanske har detta fått starkare ut-
tryck hos honom, kanske har hon inte förstått honom
eller möjligen i kvinnlig svaghet ett ögonblick lekt med
hans känsla — vi kunna icke säga det för visso, emedan
brefväxlingen ej föreligger alldeles fullständig. Visst är
emellertid, att Fredrika mer än en gång gaf sina känslor
sådana uttryck, att de ej kunde undgå att för ögonblic-
ket stegra den i viss mån erotiska hängifvenheten hos
vännen.
A andra sidan har hon, då han öppet tillsport henne
hvad hon ville göra med sitt lif och framhållit företrädena
af en gift kvinnas lott, svarat, att hon väl ännu ej fullt
beslutit öfver sig själf men trodde, att Herren danat henne
för det värf, hon nu börjat ägna sig åt; huru hon kände
sig där hafva fått en stor uppgift för sina medsystrar, för
hemmet och familjen, ehuru dessa ej i vanlig mening voro
hennes egna, samt hurusom hon kände sig öfvertygad, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>