Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTSATTA STUDIER. STOCKHOLMS- OCH ÅRSTALIF. »NINA» 207
Fredrika Bremers uppflammande håg att skrifva för
arbetsklassen är — hon erkänner det själf — starkt på-
verkad af Harriet Martineau. Den engelska författarinnan
hade vid denna tid väckt uppseende långt utom sitt eget
land genom sina »Ilustrations of Political Economy», -en
serie berättelser, skrifna i det öppet uttalade syftet att
inskärpa nationalekonomiska sanningar. Det var dessa
Fredrika hade läst, troligen uppmärksamgjord på dem af
fru v. Koch, hvars syster, mrs Grote, var en af miss
Martineaus närmaste vänner. Angelägen som Fredrika var,
att använda sin penna »ei blot til Lyst», måste hon lifligt
tilltalas af det påtagligt nyttiga i den engelska författarin-
nans verksamhet. Men lyckligtvis är hon alltför medveten
om grundolikheten i deras begåfning och utbildning för
att på allvar försöka slå in på en liknande väg. Hon skref
den lilla dikten »Tre gyllne regler» i första årgången af
Läsning för folket» och några små historier, till hvilka vi
återkomma, i tionde och tolfte, men därtill synes hennes
verksamhet för det nya företaget hafva inskränkt sig.
Sju år senare skrifver Fredrika med samma entusiasm
som nu till en väninna om vikten af en sund folkläsning.
»Du frågar kanske, hvarför jag själf ej arbetar i den rikt-
ning, som jag prisar», tillägger hon, »Goda M., jag kan e&-
Det är ett mig smärtsamt men ett sant ord ... Jag kan
ej skildra folkscener, emedan jag icke sett sådana...
Hvad som närmast låg Fredrika Bremer om hjärtat
att få sagdt rörde också hennes egen samhällsklass. Det
lidande, som hon af personlig erfarenhet kände, manade
henne kraftigast att söka bringa lindring och tröst... Då
hon längre fram på våren åter talar om sitt begär att
gagna »folket>, tager hon också detta ord i mycket vid-
sträcktare bemärkelse.
»Folkets tjänare eller tjänarinna», utbrister hon den
14 maj. »O! den som kunde vara det väl och med be-
sked; det var min innerligaste önskan alltsedan min barn-
1 Ur bref af 12 okt. och 11 nov. 1840 till öfverstinnan Malla Silf-
verstolpe i Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
