Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 FORTSATTA STUDIER. STOCKHOLMS- OCH ÅRSTALIF. NINA»
typer, Eugéne Aram-naturer, och Balzacs hänsynslösa rea-
lism. : Hon saknar hos båda en fast sedlig ståndpunkt, en
ideell lifsuppfattning.
Under studier och jämförelser af dessa olika författare
och tankeutbyte med Böklin öfver dem arbetar sig Fred-
rika småningom fram till en personlig uppfattning af kons-
ten, särskildt af det område, ditåt hennes anlag pekade.
Ett uttryck af Goethe blir henne mycket upplysande:
Diktens slöja, skänkt af sanningens hand.» »Poesiens väsen
vill. här bli mig klart; säger hon,’ »den är en i tingen
inneboende själ, en lefvande spiritus, som dikten kallar
fram; men dikten är ledd af sanningen...»
Har då all verklighet sin poesi, som kan taga gestalt
i konsten? Fredrika påminner sig Böklins yttrande (se sid.
189), att den kristna konsten genom den anda, som be-
själar den, kan breda ett förklarande och försonande skim-
mer öfver sitt föremål, hur behäftadt med brister det än
må vara. Hon finner en sådan åsikt om konstens »med-
larekall> full af lif och sanning, ehuru blott i stort till-
lämplig inom målar- och bildhuggarkonsten.? Men hvad
den bildande konsten ej förmår, det synes Fredrika vara
en viktig uppgift för dikten, »för romanskrifvaren»>. »Ligger
det icke», skrifver hon, »i själfva tiden en riktning till det
enskilda lifvet, till det individuella, till lifvet inom hemmet,
där människan framför allt är människan, den älskande och
lyckliggörande?
Jag tycker mig se däri en frukt af kristendomen och
en dagning till förnyade samhällen och lyckligare män-
niskor. Den gläder mig så mycket, därför äfven att jag
här ser en gryning till friare existens för kvinnan (ty
hennes lif och lidande bär jag i mitt hjärta); hon skall er-
kännas vara till ej blott för mannen; hon skall lefva ger
nom sig själf och för samhället enligt sin kraft. Man skall
t Årsta 14 okt. 1834.
” Alla de genretaflor, som vid denna tid började öfversvämma ut-
ställningarna, tillfredsställa ej, hur mycket innerlighet och fulländning de
än kunna röja, hennes »estetiska behof>, äro blott »tarflig föda för själen>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
