Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 FORTSÄTTA STUDIER. STOCKHOLMS- OCH ÅRSTALIF. >NINA:
vända mot dig själf. Gud välsigne dig och låte dig alltid med
ditt lif som hittills få och gifva glädje ... Men nog tyckes
det mig, som den, hvilken konsekvent följde denna teori,
vore berättigad att förorsaka sina medmänniskor en mängd
lidanden för Guds skull. Fanatismen har i alla tider fört
detta språk och detta vapen. Franzén förde det för kort
tid sen, då han ville frälsa en gammal gummas själ och
skrämde henne från lifvet. B., jag vet det, du skulle stå
vid den döende syndarens säng som en skyddande ängel och
afvärja allt störande; men då är du otrogen din lära...»
Kristendomen med det mörka, fanatiska draget, lidan- .
dets religion, och kristendomen som glädjens religion —
båda riktningarna vill Fredrika personifiera i sin nya bok.
»Edla», säger hon den 12 okt., »har uppfattat kristendomens
dystra sida; hennes lösen är: lidande, strid och försakelse:
Herder IL. [i boken Eduard Hervey], min präst och min
hjälte, är vänd åt solsidan; hans lösen är: kärlek och glädje!
Men han bär sitt kors som en kristen.» Fredrika tvekar,
åt hvilkendera hon skall gifva företrädet, åt »lidandet, denna
försonarinna mellan fallna världar och en helig himmeb,
eller åt »glädjen, denna sol i lifvet, denna utvecklarinna af
alla blommor, af all vår, denna kraft, utan hvilken ingen
varelse ville lefvab Hon kan hvarken förneka »lidandets
helgande kraft» eller det befriande och stärkande i en ren
glädje. sÄro då, slutar hon, »smärta och lust människo-
andens vingpar?»
Många orsaker, främst kanske Fredrikas eget själstill-
stånd under den följande vintern, förmå henne vid full-
bordandet af »Nina» att låta Edlas fanatism, ej Hervéys
ljusa kristendom bli den segrande principen i boken. Hon
ängrar det sedan, ångrar i synnerhet, att hon låtit denna
Edla, som i mycket representerar hennes egen uppfattning,
blifva fanatismens - representant. »Edlas, den filosofiska
kvinnans, utveckling till blindhet och hårdhet är ett fel,
som jag hvarken bör, vill eller skall förlåta mig själf.>
Under hösten 1834 visa sig tecken till ett omslag i
Fredrikas sinnesstämning. De sista åren, från den stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
