Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 KRIS I VÄNSKAPSFÖRHÅLLANDET TILL BÖKLIN.
af världen, där hela hans lif skulle komma att förflyta lika
tyst som välsignelserikt.
Hur krisen vidare utvecklade sig genom de bref, som
under sommaren växlades mellan Fredrika Bremer och
Böklin, är oss obekant. Det är möjligt, att afgörandet lig-
ger i de rader, som meddelats oss ur ett odateradt bref af
henne till honom: »Jag känner ingen kärlek, jag har ej
den känsla, som gör, att man vill lefva blott för en och
utan hvilken jag ej skall gifva bort min hand.»
Det hade från början varit Böklins fasta föresats att
låta det svar han nu fick blifva afgörande för lifvet. Också
brände han nu sina skepp.
Sedan någon tid hade på Hammar nära Kristianstad,
dit Böklin ofta kom på besök, som guvernant vistats en ung
prästdotter, Carolina Nilsson,” hvars glada, mjuka väsen väckt
hans uppmärksamhet. Herrn och frun på Hammar hade
snart börjat »göra upp parti» dem emellan, och Böklin började
nu lyssna till deras uppmaningar. Han talade öppet med
den unga flickan om sitt förhållande till Fredrika Bremer,
och hon — som för den tystlåtne, litet sträfve rektorn
kände både aktning och sympati — lät ej afskräcka sig
däraf. Redan på sensommaren 1835 firades hennes förlof-
ning med Böklin.
Fredrika å sin sida kunde ej genomgå denna kris i
ett förhållande, som så djupt berörde henne, utan att
hela hennes själslif fick känning däraf. Under trycket af
denna strid och af det jäktade arbetet med att afsluta
»Nina»? — ett arbete som kvarhöll henne i Stockholm en
vecka in i juli —, greps hon mer och mer af den nervosi-
tet, hvaröfver hon redan på hösten klagar.
" Född 1809 i Bjäreshög vid Lund, där fadern, Sven Nilsson, var
komminister. Blef tidigt moderlös och uppfostrades i Tengwallska pensio-
nen i Kristianstad. Var sedan en tid guvernant hos häradshöfdingen i
Albo, Gärs och Villands härad, expeditionssekreteraren Ljunggren på
Hammar, där hennes bröllop med Böklin firades på hösten 1835.
> »Jag är nu i fejden för att få min bok färdig och skrifver från
morgon till afton>, säger hon den 2 juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
