Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 KRIS I VÄNSKAPSFÖRHÅLLANDET TILL BÖKLIN.
»Måtte du känna dig lycklig i afton, B., tillägger hon,
»lycklig i ditt trefliga hem, med din hustru, dina julljus,
din julgröt! Kunde jag dock flytta mig till ditt hem
och osynlig titta in och se dig lycklig! Ingen syn vore
mig så kär!
Nyss kom grefvinnan Sommerhielm in till mig
med fyra tända vaxljus. Ljusen gjorde mig ondt i denna
stund...»
Den sorg, som andas genom hela detta bref, mildras
redan ett par dagar därefter, då Fredrika i kuvertet till
Böklins bref upptäcker »ännu en liten skrifvelse» med häls-
ningar från hans hustru. Förklaring öfver vännens tyst-
låtenhet under hösten får hon likväl först i hans nästa bref,
som kastar ett vackert ljus öfver det sätt, hvarpå han efter
sitt giftermål tager sitt vänskapsförhållande till Fredrika.
»Kunde jag umgås med dig, min goda Fredrika, så-
som med andra människor», skrifver han där, »så hade du
oftare bref ifrån mig; men nu har du i min själ ditt eget
kapell, och när jag stiger dit in, så älskar jag lugn och
andakt, och sådant kommer ty värr sällan på min lott;
men tror du därför, att jag tänker kallt för dig, så gör du
mig i sanning orätt, därom skall min egen Karolina öfver-
tyga dig, om hon en gång får se och tala med dig.»
Han skildrar därefter sin jul och tillägger: »Jag har sedan
min barndom icke öfverlefvat julaftonen så förnöjd.>
Vänskapen mellan Fredrika Bremer och Böklin gick så-
lunda segrande ur krisen, ja, den utvecklade sig under det
nya skede, hvari den inträdt, på ett allt vackrare sätt. Här-
till bidrog ej minst den fullkomliga frihet från svartsjuka,
hvarmed Böklins hustru, själf allt annat än spekulativt an-
lagd men en varm beundrarinna af Fredrika Bremers för-
fattarskap, såg förhållandet. Också utsträcker Fredrika
snart sin vänskap äfven till henne. Redan slutorden i jul-
brefvet antyda detta.
»Din hustrus friska husmoderliga kraft gör mig glädje
att tänka på, skrifver hon. »Den skall ge trefnad åt ditt
jordiska lif, och desto friare skall du rikta ditt klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>