Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 TOMB OCH LIFVET DÄR.
hon den 21 mars 1836, »och får helt ägna mig åt böcker och
penna, och det låter så månget fjäll falla från ögonen, så
mången tanke ljusna . . . Goda, kära enslighet!»
Är grefvinnan Sommerhielm någon gång bortrest på ett
par dagar, så lefver Fredrika »som en klostersyster». Hon in-
tager då sina måltider för sig själf och går ut i parken »genom
en bakport, skuggad af åldriga fläderträd>, till hvilken hon
ensam har nyckeln. Där ute under de höga präktiga träden
älskar hon att ströfva omkring i ostörd ro med sina tankar.
Men har hon sin älskade »fru Stina» hemma, är förhål-
landet ett annat. Då tillbringar hon alltid måltidstimmarna
och aftnarna tillsammans med henne. De samtala, spela
schack eller läsa högt för hvarandra, och Fredrikas nervo-
sitet försvinner under det uppfriskande umgänget med
väninnan. Hon skrifver den 16 april 1836: »Jag har nu
i flera månader druckit af en lefvande hälsokälla, och den
heter grefvinnan Sommerhielm. Hennes älskvärda um-
gänge, hennes klokhet; enslighet, allvarliga och ljufva
sysselsättningar,
"and Mirth
that humblest harmonist of cares on Earth’
samt en sund diet har återställt mig nästan fullkomligt.
Gud vare lof, jag behöfver ej sky mina medmänniskor mer.
Hjärtat är stilla och blicken klar. Jag har återfått mig
själf. Härliga känsla!»
Fredrika gifver här en antydan om hvad det var, som
så starkt drog henne till grefvinnan Sommerhielm och gaf
denna — i nästan allting en kontrast till henne själf — en
så välgörande makt öfver henne. Redan i sin teckning af
fru Stinas litterära porträtt, den förut omtalade fröken Greta,
väljer Fredrika för att beteckna arten af dennas inflytande
bilden af en hälsokälla. >Kvick och originell, frisk och järn-
haltig åder, uppfattade hon lifvet och människorna på ett
sätt, lika så lustigt som godt, och ett hjärtligt leende öfver
deras därskaper låg på hennes fina läppar. Denna upp-
fattning och detta leende, som röjde sig i hennes ord och
väsen, utan minsta doft af bitterhet, var oemotståndligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
