- Project Runeberg -  Fredrika Bremer : biografisk studie / Förra bandet /
274

[MARC] Author: Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274 KRITIK AF NINA»: OGRANNARNE.?

På hvad du säger om Nina i synnerhet och om min
talang i allmänhet vill jag svara dig med Grannarne. Jag
skrifver den i känslan af att ha kommit /em och med ett
djupt behof att göra dig nöjd, att visa mig förtjäna den
omsorg och det tålamod du haft för mig. Långsamt klar-
nar ofta lifvet, men, Gud ske lof, det klarnar! Och med
detsamma tron på högre sanningar, tron på dem, som
skänkte oss dessa. O, hvilken outsäglig tacksamhet fyller
icke då hjärtat! Hvarför skola just då smärtfulla tårar
vara så nära? Men äfven för minnena finnes en försonande
makt i Gud, i den ädla, goda människan — åter måste
man tacka och välsignal»

Äfven Geijer skrifver och varnar Fredrika för det
söfversvallande» i »Nina», och hon ger honom rätt. »Jag
vet, jag känner det alltmer, det duger ej så. Härefter vill
jag i lif som i skrift söka ”den bundna värmen” ...»’

Missnöjet med Nina blir för Fredrika en sporre till
ifrigare framåtsträfvande. »Jag har befunnit mig i ett öf-
vergångsmoment, under hvilket jag gjort bättre törhända
att intet skrifva», säger hon;? men hon vill dock ej ha den
oskrifven. »Den och dess motgångar», säger hon,3 »ha fört
mig till klarare medvetande, den har liksom öppnat fram-
tiden för mig och gifvit min själ en ny spännkraft, hvilket
alltid är verkan af hvart felsteg hos mig. Jag har kastat
en lyra och misslyckats. Välan, jag skall kasta en annan
och törhända — lyckas! . . .»

»Grannarne» jäfvade ej den förhoppningen.

Från första början, då Fredrika på hösten 1835 griper
sig an med sin nya bok, känner hon sig befriad från myc-
ket, som i »Presidentens döttrar» och »Nina» förlamat hen-
nes fjät. Hon har vaknat till insikt om att filosofiska re-
sonnemang ej äro på sin plats i hennes teckningar, att
hon som författarinna kan verka mycket kraftigare för en
upphöjd lifsåskådning på indirekt än på direkt väg. »Här

Bref till Geijer, Moss och Tomb d. 21 jan. 1836.

1
> Bref till Brinkman 18 mars 1836.
3 Den 12 nov. 1836 i bref till Böklin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:05:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frbremer/1/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free