Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SORG. ETT AR HEMMA. 315
»Jag erkänner», säger hon, »att jag ej utan lidande
känner mig störd i de sysselsättningar, som blifvit mig så
kära och till hvilka jag i Norge fick fullt ägna mig. Jag
var mycket lycklig i Norge.»
Sin under våren påbörjade »kurs i allmänna historien»
afslutar hon emellertid och skrifver vid jultiden till Böklin,
att den gjort henne mycket godt. »Min blick», säger hon,
»har vidgat sig. öfver lifvet, dess strider, dess behof; den
hvilar klarare på kristendomen — 09; mycket, mycket vill
och med Guds hjälp skall ännu klarna för ONS -<-S
sin själ allt klart och kunna göra det klart för andra, se
diamanten stråla äfven i stoftet, där den fallit, hvilken stor
sällhet! Lycklig den, hvars del det blir, lycklig äfven den,
som i minsta mån – lika mycket om med en tår eller
ett leende — kan verka i det verket! . . >
Sorgen efter Hedda, mindre öfverspänd och inner-
ligare, synes det, än den Fredrika erfor vid grefvinnan
Wrangels död, framlyser länge ännu i hennes bref. Hon
kan ej heller nu låta bli att grubbla öfver tillståndet efter
döden och undra, om det är alldeles medvetslöst, blott en
djup sömn. Hon vill helst tänka sig det så för Hedda,
tänka sig det som en fullkomlig hvila efter de bittra plå-
gorna. Och medan den älskade sofver, »rullar den långa
tiden som en sekund förbi. Dess tunga fotsteg gå ej
öfver grafvarna.»
Under den gemensamma sorgen efter den syster, som
stått Fredrika närmast, stärktes emellertid alltmer bandet
mellan henne och den yngre: >»Den lilla Agathe, hvad hon
har blifvit för en bra och duktig människa! Och lilla fina
fransyskan sitter i henne likafullt!» utbrister hon en gång
på hösten. Och nu, den 24 januari 1838; heter det:
»Jag beundrar Agathen. Du skulle se henne om dagen,
man kan ej förmoda, att hon gjort någon smärtsam för-
lust. Hon sköter det lilla hushållet, för räkningarna och
gör sysslorna lätta för folket, hon är mammas glädje med
sitt behagliga skämt, sitt fina vett, och så kommer en
liten fransysk sångbit, ett nytt sätt att ordna håret o. 5. V-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
