Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 HEMMET.» STRÄLINNAN.> STRID OCH FRID.»
i de flesta af de kretsar, där männen arbeta, blott hon ar-
betar och verkar som kvinna? Konsten, vetenskapen, in-
dustrien ha ju (så säger äfven du) sina hemsidor, sina
kvinnliga gebit, där kvinnan kan verka nyttigt enligt sin
natur. Verkligheten har praktiskt visat, huru detta kan
lyckas, men lyckligt och fritt blir kvinnokönet ej, förrän
principen därom gjort sig klar i teori och i tillämpning på
uppfostran. Borde icke hvar kvinna så bildas (om möjligt),
att hon kunde själfständigt bestå och verka utan af-
seende på äktenskapet? Huru mycket friare och ädlare
skulle icke då äktenskapet blifva, där det slötes utan allt
tvång, utan det nödtorftiga, som nu så ofta hänger därvid,
och huru mycket nyttigare och lyckligare skulle icke kvin-
nan i allmänhet stå i samhället.»
Böklin svarar ej direkt på Fredrikas fråga. Han kvar-
står på sin ståndpunkt och utstakar från denna hvad han
anser som en allmän oöfverstiglig gräns.
»Har Skaparem, skrifver han, »delat människan i tvenne
hälfter, så är det onekligt, att de tillhöra hvarandra, och
endast tillsamman utgöra ett helt . .. Människosläktet har
hufvud och hjärta, liksom hvarje individ och hvarje familj.
Hvad hjärtat lefver, det tänker hufvudet, men tom är tan-
ken utan lif, och mörkt är lifvet utan tanke... Lifvets
tanke och tankens lif, se där mannens och kvinnans eman-
cipation ...
Att denna urskillnad i högre sfärer, i religion, i konst
och vetenskap ännu mer förandligas, får jag här blott anti-
cipera. Öfverallt är kvinnan medelpunkten i det konkreta
lifvet : .-.> ;
Fredrika har ingenting att invända mot denna allmänna
sats om kvinnans bestämmelse. Dess grundolikhet med
mannens är hon, såsom af ofvanstående framgår, djupt
medveten om. Men hvad som vid denna tid framför allt
ligger henne om hjärtat är att visa, att hon äfven utom
äktenskapet kan fylla den. Därom vittnar nu »Hemmet».
Hur angelägen Fredrika var att väl lösa denna upp-
gift framgår af ett hennes bref till fru Quiding våren 1839.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
