Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 2MORGONVÄKTER.»
jag kunna återgifva det ”Varde ljus’, som blifvit uttaladt
öfver mitt eget kaotiska inre? Jag måste försöka!
I vetenskaplig rustning kan och ville jag ej gå fram;
men som en lågande aning, en klar åskådning, en morgon-
värt, så kunde och ville jag framgå, profet om ett kla-
rare ljus, om en full soluppgång och glad att för den få
slockna och dö.
Ger du mig därtill din välsignelse, min lärare och vän?
Jag har i många år motsett mitt fyrtionde år, som
tiden då jag ville skrifva min religiösa bekännelse. Det
året kom, och jag var liksom bortvänd från ämnet; det låg
i djup dvala inom mig. Jag skref på en opera," jag skref
på Dagboken, min nyaste romantiska teckning, och var full
af den, och längtadé till ostörd enslighet blott för att få
lefva därför och däri. Jag kom i ensligheten, men Strauss
kom med mig, och sen denna stund är jag förvandlad och
har ingen tanke, ingen känsla utom den att uttala mig och
prisa Gud, Gud i Kristus.»
Att Fredrika tager Strauss till utgångspunkt för-
ändrar dock i någon mån karakteren af hennes tillämnade
skrift.
»Hvad jag nu ville bekänna», fortsätter hon, sär dock
icke mitt eget lifs bekännelser, utan endast 272 tro, obe-
roende af dess historiska utveckling inom mig, oberoende
af hela mitt själf, och endast med afseende på de läro-
meningar, som nu göra uppseende i världen, i det de draga
moln för lifvets sol och tillvarelsens lifsprincip. Jag rycker
därigenom bort en väsentlig beståndsdel i de bekännelser,
du en gäng läst, och som skola bli mitt testamente? till
mina medmänniskor; men det kan ej hjälpas. Nu är vingen
spänd, hjärtat brinnande, alla ögon öppna, alla sinnen vakna.
Nu eller — aldrig! Åtminstone aldrig med den kraft, som
jag nu har i min vilja.
"Blenda, ull hvilken Lindblad ämnade sätta musik. Den full-
bordades aldrig, men libretton till fjärde och sista akten finnes bevarad
i Fredrika Bremers manuskript.
> Dessa bekännelser äro enligt Böklins uppgift förkomna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
