Gamle bror Jockum, klang vid denna rågan!
Hur mår din täcka fru! - Hvaba?
Tackar ödmjukast för god efterfrågan,
Efter omständigheterna.
Ja, ja, ja, ja! jag må vist gråta. -
Kära bror Jockum lilla! - Innan kårt
Så blir all ting för mig en gåta;
Jag kan aldrig Mor förlåta. -
Strunt! tag dit glas, slå sorgen bort.
Hvad är det då som dig så hjertligt söker?
Posito litet kärleksgnabb. -
Nej, när på Nobis jag min pipa röker,
Måste jag höra jämt begabb.
En visar Jockums gamla panna
Skrattar i näfven, gluttar och ser ner,
Så at jag just, ja vid min kanna,
Just har lust den karln förbanna. -
Hå! bagatell, hvad är det mer!
Men à propos ä flera än den långa
Som vältra sig i din Paulun? -
Ja, Gunstig bror! de äro många, många
Fler än i bolstren finnas dun.
Gråten står mig i halsen broder. -
Hå, hå! hvad dricker du för sort? hå hå!
Häll på af dessa Viners floder. -
Snart jag står vid Charons roder -
Hå, Bagatell! drick du ändå.
Men säj, bror Jockum, plär hon ej dig klappa,
Ge dig en kyss när du går ut? -
Å, jo hon säjer: Pappa lilla Pappa,
Blif intet kall, tag din Surtout;
Skrufvar Peruken tätt kring öra;
Men, uti pannan har hon mycket gräl.
Kära bror, hvad skall jag göra? -
Med din Rörom såckret röra,
Dricka i botten och må väl.
