Note:
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. DE INTERNATIONELLA FÖRHANDLINGARNA - 11. Internationella råvarupriskarteller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför allt vid fastställandet av de maximi- och
minimipris mellan vilka prisbildningen på råvaror skall
stängas inne. I överenskommelsen bör inarbetas åtgärder
mot exportsubventioner och likaså mot importtullar och
andra importhinder.
Överhuvud bör syftemålet vara att nå en naturlig
fördelning av produktionen ur ekonomisk
produktivitetssynpunkt och därtill en utvidgning av konsumtionen.
Regler bör vidare utformas som säkrar arbetarna i
produktionsländerna en rimlig andel av de högre och
stabilare produktprisen i form av förbättrade löner och
arbetsförhållanden.
Det finns redan ett par internationella
överenskommelser som fullföljer dessa nya tankar om en "organiserad
frihandel". Ett av dem är det internationella veteavtalet
från sommaren 1942.
Detta är icke det första försöket att reglera den
internationella vetehandeln. 1932 slöts ett veteavtal mellan
22 nationer, men det brast sönder inom ett år.
Kommittéer och sekretariat överlevde och hade just innan
kriget bröt ut kommit långt i förberedelserna till ett nytt
avtal.
Genom kriget växte till en början vetelagren ofantligt.
De fyra största producentländerna, Förenta staterna,
Kanada, Australien och Argentina, underhandlade 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
