Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jägerhorn af Storby - Jägerhorn, Härtonäs-släkterna - Jägerhorn-Jägerskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGERHORN. HÄRTONÄS-SLÄKTERNA.
223
Gift 1729 med Hedvig Sofia Wedeman, i
hennes l:a gifte, f. 1709, † 1748, dotter af
kvartermästaren Karl Gustaf Wedeman och Maria
Anckarsköld, n:r 274, samt gift 2:o med
kaptenen Vilhelm Ehrenstolpe, n:r 91. — Barn:
se Anrep, tab. 16; — Wasastjerna, tab. 17.
Tab. X.
Hans Jägerhorn (tab. VIII) blef vid 15 års
ålder gemen ryttare, tjänade sig upp till kornett,
var sedermera löjtnant vid västra Nylands inf.
reg:te och hade varit det i sjutton år, då han
anhöll att blifva kommendant på Tavastehus
(23). Sålde 1658 sin sätesgård Villilä i Masku
socken; — † 1690 (23). — Gift med Juliana
Kristina De la Chapelle, som 1691 lefde enka,
— dotter af kaptenen Gustaf De la Chapelle,
n:r 584, och Elsa Hästesko, n:r 257. Hon hade
förut med majoren Gustaf Sabel haft ett barn,
som hon förbränt, och hade därför 1682 dömts
till döden, men sedan blifvit benådad med
landsflykt ur lagsagan där gärningen skett.
Katarina Elisabet, döpt 1689 3/3 i
Stockholm (35).
Källor: (1) A IV. — (2) A V. - (3) Grönblad. Nya
källor: 78. — (4) A VI. — (5) Chron. Episc. II. Porthans
anmärkn. 659. — (6) A VII. - (7) Jacob Teitt: 103, - (8)
Sv. R. Messenii släktbok. — (9) Anrep. — (10) Gft. Fin.
rusttj. — (11) Konung Eriks dombok. — (12) F S. Abo
slotts räkensk. — (13) F S 1506. — (14) Masku D 1656 **/v
— (15) Masku D 163514/io- — (16) O. B. — Skrifv. till Per
Brahe. - (17) F S 1664. — (18) F S 1530. — (19) Lagus.
Fin. adelns g, — (20) Masku D 1629 7/2. — (21) Masku D
1642 «/i. — (22) F S Red.handl. — (23) Sv. R. biogr.
Jägerhorn. — (24) Masku D 1695 "/6. — (25) Masku D 1689 "/.. —
(26) Masku D 1673 »/,. - (27) O. B. - (28) Sv. K. likv. —
(29) F S. 4554. — (30") Sagu K. — (31) Pikis D 1732 2l/8.
-(32) Masku D 1705 20/n. — (33) Lojo K- — (34) Masku D 1658
ig/ _ (35) o. B. — (36) Virmo D 1709 %. — (37)
Nåden-dal K. — (38) Töfsala K. — (39) F S 2375: 95. — (40) R R.
— (41) Waaranen III. - (42) Rimito K. —
Sigill: Hausen, Finlands Medeltidssigill.
Jägerhorn, Härtonäs-släkterna.
Uradel, af hvilken en gren 1686 ånyo adlades med namnet von Jägerhorn
och 1689 introducerades med namnet Jägersköld (se nedan). Härtonäsby i
Helsinge socken omfattade flere små frälsegods, men redan före 1600-talets ingång
afskildes allodial säteriet Båtsvik, och senare Ströms frälsehemman. Egarne
citerade vid jordransakningar endast häfden och ett bevaradt frälsebref för ett
krono-prebendehemman i Härtonäs, utfärdadt 1555 27/n åt kyrkoherden i Helsinge, Karl
Folkesson (se nedan, Karl Folkessons arfvingar). För öfrigt vittnade de, under
1670-talet vid reduktionen föregående räfster, att skattefrihet för Härtonäsby
bestått sedan konung Magnus Ladulås regering, men att dokumenten förstörts „när
ryssen brände Borgå kyrka". Kyrkoherden i Helsinge, Sigfrid Micaélis, vittnade 1601 att dessa
dokument förkommit „under konung Kristians sköflande i Finland". Måhända har det frälsebref^
som 1498 27/g utgafs för granngodset Gumtäkt i Helsinge åt adelsmannen Olof Lydikssons enka,
egt någon betydelse för Härtonäs-släkterna.
Härtonäsadelns sköldemärke, ett horn, förekom vanligtvis i gehäng, ibland åtföljdt af två eller
tre stjärnor och stäldt öfver ett svärd.
Endast nämnas må här att under frälseransakningen 1618, med hänsikt till Vekkelaksadeln,
omnämndes, att en tysk adelsman, Matis von der Sahe (fogde på Viborg omkring 1370, se
Grönblad, pag. 43), fört ett horn i vapnet och efterlämnat arfvingar i Finland, hvilka under seklens
lopp förblandat sig med allmogen, men allt framgent njöto adlig frihet.
Jägerhorn-Jägerskjöld.
Uradel. Sökte under 1600-talet förgäfves introduktion på svenska riddarhuset stödande sig
på gemensamt ursprung med ätterna Jägerhorn af Spurila och af Storby. Ånyo adlad 1686 med
namnet von Jägerhorn, hvilket på grund af de äldre introducerade ätterna Jägerhorns opposition,
ändrades till Jägersköld. Introducerad 1689 under n:r 1100. Inskrifven på finska riddarhuset
1818 under n:r 79. Fortlefver i Sverige och i Finland.
Riddarhusstamtaflorna, i äldsta led gemensamma för ätterna Jägerhorn af Spurila, af Storby,
samt Jägerskjöld, utgå från Rötker Ingesson, vapendragare 1160 hos konung Erik IX, den helige.
Om denne Rötker Ingesson, hvars gälla jägerhorn vid en drabbning mot danskarne drifvit fienden
på flykten, har en hel legend bildats. — En historisk granskning visar dock tydligt hvar och
huru riddarhusstamtaflorna blifvit uppgjorda. De kunna nämligen härledas till godset Brändboda
i Västanfjärd socken, hvilket under halfva 1500- och hela 1600-talet genom arf tillhörde släkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
