Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad skall man tänka om lyxen? av C. F. Bergstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o HVAD SKALL MAN TÄNKA OM LYXEN?
eller beqvämlighet skulle vår tids menniskor finnas
benägne att återtaga ett förgånget tidehvarfs drägter; de
hafva helt enkelt växt ifrån dem. Och hvarför? Säkert
icke derför att de äro för litet dyrbara; motsatsen faller
ganska bjert i ögonen. Ingen lägger mer såsom förr
hela eller större delen af sin egendom i drägter, vapen,
smycken och andra personliga prydnader, och vår tids
lyx består mindre i materialets dyrbarhet än i arbetets
fulländning. Man omslipar ju berömda diamanter för
att med uppoffring af en betydlig del af deras värde
göra deras strålbrytning fullkomligare. Sådant är
framsteg.
Och likväl är det knapt något verkligt eller
förment samhällsförderf öfver hvilket högljuddare klagas,
än tillväxten af lyx i drägter och prydnader. Det är
en sanning att de stora massorna kläda sig bättre än
förr, men det kan svårligen bevisas att de på denna
lyx använda en större del af sina tillgångar än förut.
De fordom brukliga råämnena ylle och skinnvaror voro
i sig sjelfva långt dyrbarare än den billiga moderna
bomullen, fastän de i brist på omsättning hade ett
ganska ringa handelsvärde. Det anmärkes stundom såsom
bevis på det svenska lättsinnet, att tjenstedrängen hos
oss oftast använder sin första årslön till att köpa fickur,
stöflar och galoscher med flere öfverflödiga artiklar,
under det att hans like i Danmark och Tyskland
skyndar att söka en produktiv användning för sina
besparingar. Ännu mera förebråelser riktas mot allmogens
qvinnor för deras begär efter grannlåt och deras äflan
att i klädsel likna de så kallade högre klasserna. Här
är icke stället att ingå i statsekonomiska Undersöknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
