Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollvattnet, af — th —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
TROLLVATTNET
stillhet tyckas äfven underfulla toner, som likna klagande
melodiska suckar, stiga upp ur vågen. Dessa ljud stiga
ibland mot höjden likt en aflägsen sång och sjunka
sedan, tils de bortdö i ett sakta brus. Så åter några
ögonblick och den lilla sjön är lika tyst och stilla som
förut.
En liten forsande bäck bryter djärft ut från sjöns
ena hörn, ilar bort genom en trång bergsklyfta ocli
försvinner i skogen; men de underbara tonerna tyckas
likväl icke komma af dess sorl, icke häller af den
omgifvande barrskogens sus. Det ligger något sällsamt
tjusande i denna sång, om man så får kalla dessa
vemodiga melodiska ljud. Men det klara lilla vattnet
väcker dock en viss fruktan hos folket i näjden, på
samma gång som det utöfvar sin dragningskraft på dess
inbillning.
Ingen båt öfverfar någonsin sjöns yta, intet nät,
ingen ref utlägges någonsin för de fiskar, hvilka man
så väl ser igenom det klara vattnet, lekande i
solljuset eller sökande skugga under näckrosens blad.
Spörjer man någon, hvarför här icke fiskas, får man till
svar: »Fisken här är för klok, han låter ej fånga sig.»
Men den tilltalade ser besvärad ut. Frågar man om
sjöns namn, svaras: Svartsjön eller Lillsjön, och den
fagra lilla sjön bär i hvardagslag båda dessa namn.
Har man likväl några närmare vänner bland ortens
gamle, torde man få höra ett annat namn —
Trollvattnet — i förening med många och underfulla sägner.
Den ene säger sig hafva hört näckens fela klinga
öfver den lugna vågen, en annan har sett samma
naturväsen simma öfver vattnet i skepnad af en kolsvart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
