Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gamla dagar. Efterspel i en akt, af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ GAMLA DAGAR.
2 2 7*
Fanny.
Men Shakespeare. Schiller —
Alfhild.
Moliére du glömmer.
Gubben.
Dem modet snart till evig hvila dömmer.
En komiker dessutom har ej rang
Vid konstens hof att spela hjelteroller;
Nej, karakterer utan sammanhang,
Dagsländor från Paris, en hel falang,
Dem skall han skapa om med sin talang
Till snilleverk — tils han en dag får koller.
alfhild (torkar hans panna).
Ack, stackars pappa, du blir barn på nytt.
Gubben.
Ja, trött vid minnet af den tid, som flytt
Och som jag dåre kunnat så förspilla.
Om jag i Upsala förblifvit stilla,
Jag kanske varit nu ett lärdomsljus,
Som menskligheten lyst ett tuppfjät framåt;
Men se, jag skulle ha mitt sinnesrus
Och har nu bondånger, så det är skam åt.
Jag kanske varit statsråd, jag som andra,
Och kunnat stolt med mina döttrar vandra
På Drottninggatan fram.
Alfhild.
Fy, lilla pappa,
Som kan i sjön sitt menskovarde tappa
Och fåfängan i stället dragga opp!
Gubben (till Alfhild)
För din skull fåfäng, du min ålders hopp!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
